Viveka Eriksson växte upp med sina morföräldrar, då hennes mamma inte var kapabel att ta hand om henne. Tidigt i livet blev medberoende och beroende normaliserat för Viveka och hon fortsatte samma levnadsmönster in i vuxen ålder. Viveka arbetade som socialsekreterare, och ville rädda världen, tills hon insåg att hon måste hjälpa sig själv först. I fjol debuterade Viveka med boken Handbok för sårade helare.